Jobbigt...

Ja nära till gråt kan man ju säga att jag har varit hela dagen...
Så pinsamt när man börjar lipa på ett möte för att man tycker livet suger lite extra idag.
Men ja kan ju skylla på att jag alltid har nära till tårar varesig det rör sig om en reklamfilm, barnprogram eller något annat sorligt.
Men peppad blev jag av mötet och skulle sätta igång nu när jag kom hem men ja lunchstängt hit och dit är det ju i dessa små städer men men får vänta till klockan har tickat på lite.

Mål i livet är svårt. Idag skulle jag sätta mål i min jobbkariär men inte listan blev bara längre hela tiden.
Ja just nu känner jag bara att jag sitter här hemma och gör inte ett skit.
Röker som aldrig förr får kan inte ens röven till att cykla in till stan utan kommer med undanflycker hela tiden idag regnade de lite så då ringde jag Lasse som vanligt.
Ja nej skärpning Carolina
Jag kanske får blunda för vad jag vill göra och bara komma ut i arbetslivet igen och se vad som händer.

Sthlm har ännu en litet plats i mitt hjärta.
Kanske är det för att där var allt ordnat, jag hade jobb lägenhet och ett socialtliv.

Det kanske inte är sthlm isig som lockar utan allt som ger en trygghet känna sig behövd i samhället.
En viktig faktor i mångas liv.
Nej nu ska jag sätta mig och skriva en mall så jag kan ringa till sökta jobb och höra hur det går.

I helgen har vi varit på en liten weekend (weekend låter ju lite mer lyxigare) i Älmhult och börjat packat ut Lasses lägenhet och oj va många fina saker han har. Önskar jag kunde lite mer om gamla saker så man vet vad man ska spara på och inte. 




 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0